torstai 1. heinäkuuta 2010

Skjulet som Gud glömde, eller the uggly truth


Dags att bjuda på litet mer godbitar av hur det såg ut i höstas. Plåtskjulet är något av det fulaste jag någonsin sett och är mycket väl förtjänt epitetet Skjulet som Gud glömde. Som tur kom han ihåg det i vintras när det snöade och snöade. Till sist snöade det så mycket att plåtskjulets tak rasade in och vi tvingades riva hela eländet.
Undrar vad vi skulle ha gjort om det inte skett. Trots att jordkällaren till höger är ful, och skall bekläs med bräder, blev den helt uthärdlig att se på när plåtskjulet äntligen var borta. Om någon undrar vad det är för tentakler som sträcker ut sig från höger så är det jätte- eller parksliden då den är som störst när den fått växa fritt en sommar. Obs, dock inte denhär sommaren som jag gör allt för att utarma roten.
Dungen till vänster är ett bestånd gullris som dominerade hela gräsmattan. Den var det första vi grävde bort och resultatet var slående. Beståndet gjorde hela miljön instängd och ful. När den var borta kändes det som om hela tomten andades ut. Gräsmattan har under den här sommaren återfått sin forna glans.
Har i dag gjort en del ändringar i inredningsplanerna. Tapeten i stugan blir inte Guildtapeterna utan en Sanduddtapet som vi hittade i dag i en tapetbutik. Men mer om det i morgon.
OK, nu är det så att bilden med plåtskjulet inte finns tillhanda just nu, men återkommer med den och en hur det ser ut nu så snabbt det bara är möjligt. Det är värt att vänta på och man kan nog tänka "Vad tänkte de egentligen på när de köpte det där stället", när man ser den.
Snyggt va!

Ei kommentteja:

Lähetä kommentti