Vilken lycka att få uppleva en normal fin finsk sommardag efter den nästan outhärdliga värmeböljan. Solen sken, det blåste en svalkande vind och då och då kom ett moln och gjorde temperaturen litet svalare. Vi jobbade förstås på så att svetten lackade men både bromsarna och myggsvärmarna lyste med sin frånvaro. I stället så fanns det en hel del trollsländor som surrade omkring i trädgården.
Stömforsbesöket började inte särskilt bra. Vi var nästan framme när jag började prata om penslar och försäkrade mig att det fanns penslar på torpet. Skulle ju måla så... Krisu blev tyst ett tag och sedan konstaterade han att målfärgen blev hemma. Då blev jag tyst, och arg för en stund. Dessutom kändes det så tomt i bilen, det fanns ju inga blommor att plantera i bakluckan :o(.
Nåväl, själv är bäste dräng, och när vi väl var framme insåg jag att den japanska spirean jag i våras planterade vid jordkällaren såg eländig ut och vantrivdes helt tydligt. Det hjälpte alltså inget annat än att flytta den till ett litet skuggigare ställe vid spiran jag köpte i Strömstad. Och så var jag igång igen.
Krisu skruvade under tiden ihop utebordet vi hittat och efter det började vi leta efter panel för utetuppen. Det visade sig att vår panel kommer att bli en salig blandning av olika modeller men det gör inte något. Huvudsaken är att det blir samma panel på hela väggar och i värsta fall får vi väl köpa litet till om det blir luckor här och där.
Min söndag gick alltså ut på att rensa och klippa samt riva upp ogräs. Jag jobbade och jobbade så jag flera gånger trodde att jag skulle svimma. Samtidigt var det så skönt att äntligen kunna göra något att man bara njöt av att få pressa sig till det yttersta.
När vi kom hem var det färdig lasagne i ugnen. Nenne hade satt den och värmas i ugnen och vi kunde bara sätta oss ned och ta för oss, skönt! Nenne var hemma på sin första permission så vårt hem kändes helt igen. Inget stort gapande hål där vår lillgubbe borde vara! (sorry Nenne)
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti