Att köpa ett litet hus är en större sak än man kan tänka sig. Själv är jag på det sättet litet vidskeplig att jag gärna vill att huset, i det här fallet torpet, skall ha en god historia. Att människor som bott där har varit bra människor och älskat stället. Vet inte så mycket om vår gubbe som ägt torpet men att ha gillat huset märks på så många sätt hela tiden. Han har varit väldigt noga med torpets ventilering, marken tätt intill torpet är dränerat, han har skapat nytt såsom farstun och byggt till hela kammaren.
Frågade mig ändå om det funnits kärlek där, passion. Därför blev jag så glad när jag hittade denhär lilla tavlan bland allt bråte i kammaren. Den sitter nu i farstun, upphängd så som den var när vi köpte torpet, för att påmina oss att det minsann har funnits kärlek och passion på torpet - förr också:o)
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti