Måste bara lägga in en bild av min New Dawn som nu hälsar oss med rosenblom varje gång vi kommer till torpet. Den ser kanske inte så prydlig men blir så glad att se den och få beundra den skira färgen på rosorna.
Annars går arbetet för mig vidare här hemma genom att måla pinnstolarna som egentligen skulle målas under förra vintern - pyttsan, så gick det ju inte. Nu har jag sammanbitet målat de grannröda stolarna med ett lager gammalgrön färg. Och de blir så vackra. Det gör det tråkiga jobbet med att måla pinnstolar litet roligare. Inte skall man heller förglömma att allt blir betydligt roligare när jättejobbet att måla pinnsoffan på bilden är klart. Då känns den besvärligaste lilla stol som en bagatell:o).
Soffan skall inte stå där den står i bilden. Där skall placeras min vita sekretär. Den fick jag av mina föräldrar när jag flyttade hemifrån. Under flera år har den på vår vind väntat på att få komma till torpet. Nu är den en del av det stora pusslet jag lägger - det blir nog bra! Litet trångt innan vår drömveranda byggs, men tålamod Marit, Slow life!.
Kammaren har genomgått en stor förändring då Krisu målade den i söndags. Har inte ännu sett hur den ser ut men antar att den blev härligt ljus. Nu återstår bara tapetsering av en vägg och golvmålning så är den faktiskt klar (förutom eljobbet). Det mera tidskrävande jobbet fanns i stugan och i trädgården förstås. Men om man inte gjort det jobbet skulle det inte finnas några vackra rosor som välkomnar en när man kommer till torpet. I stället skulle man mötas av skräp, skräp och skräp. Och säg; vem mår bra av det.
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti