Ibland går det inte riktigt som man vill när det gäller trädgård och nyskapande. När vi kom till torpet fanns det en hel del som jag genast visade "tummen ned" åt. Till det hörde de underliga repfunderingar som fanns vid min favoritdunge med syrener och körsbärsträd där man svänger in till parkeringen.
Eftersom jag är en handlingens kvinna beodrade (:o)) därför genast i fjol somras att de fula, slitna repen skulle tas bort och det gjordes. Sen kom vintern med ett enormt snötäcke och saldot var följande. Ett stort kärsbärsträd som brustit under snön och lutat mot syrenbuskaget. Körsbärsträdet måste vi ta ned men ättlingar till det finns ännu kvar. Syrenbuskarna är nu stöttade med en T-formad stötta och uppbundna med ett rep för att resa sig igen. En mycket vacker buske är halvdöd och som ni ser så ståtar ett blått band i växtligheten på bilden.
Vår gubbe visste med andra ord precis vad som behövdes för att behålla grönskan och jag har åter fått lära mig en läxan på det besvärliga sättet. Nåja, kanske det behövdes en rensning i bersån för lummigt grön är den ännu, trots vinterskadorna. Och inte är det ju bara snön som tär på naturen. Det efterlängtade regnet blev ett skyfall som förstörde både riddarsporrar och en hel del blommande rosor! Men i varje fall är vattensåarna fyllda och trädgården vattnad - skööönt!
Ei kommentteja:
Lähetä kommentti